I flera år har jag haft planer på att åka in till fastlandet från Ulvön , där jag tillbringar ett par veckor varje sommar, och vandra i Skuleskogens nationalpark men det har aldrig blivit av. Men när jag var på Utefest så blev det äntligen av. Vi blev skjutsade med buss till Skuleskogen entre syd och började vandringen där. Det låg en tät dimma över skogen och lite duggregn men det gav vandringen bara en extra dimension. Det var som att kliva in i en sagovärld. 

Vi gick mot Slåttdalsskrevan och planen var att även gå upp på Slottdalsberget men på grund av tät dimma så avråddes vi av guiderna från Friluftsfrämjandet som var med. Så berget tar jag nästa gång!
Jag har ett mål som är att vandra i alla Sveriges 30 nationalparker.
Jag har några kvar, är uppe på 5 st nu. 
En vacker sagoskog där dimman låg tät, det var så vackert! 
På väg in i Slåttdalsskrevan. Magiskt!

Det pratades om att delar av Ronja Rövardotter spelades in här men jag har letat information och det visade sig bara vara en skröna. Men det kändes onekligen som att gå i helvetesgapet. En mäktig plats!
Efter skrevan ändrades naturen och det var mer berghällar och ju närmare havet vi kom så lättade dimman.

Turen vi gick blev ca 13 km och mot slutet av vandringen så gick vi bredvid havet en bit, skogen öppnade sig och vi gick ut på en lång fin sandstrand. Det var en speciell känsla när jag insåg att jag stod på stranden och såg ut över mitt älskade Ulvön med grannöar. Varje sommar är jag på den ön där min familj har ett sommarhus och att stå så nära men ändå inte vara där var speciellt. Men både Ulvön och Skuleskogen kommer få besök av mig många gånger framöver, Höga kusten är verkligen helt fantastiskt!